„ pET LILLA FÖRSLAGET.”

„ NY. 3. 1913. , Bi la- . -r . , p \-s ’“ r tidninger.- betryg-jj . intresserade läsare hal Fa "_ „„ »tur tillfredsswUetoe i f f j r . s! > 4 t bland obs sv.-finner i, [”’menu fåne» så mycken akta h . ;... ntus.-iu och sa myc- t att oegem.vtt'.gt । ft , en god sak, som Mr’ yo-ra Förelag bar vittne cm. Y 8 förträffligt skrifna vädjan . } bör ha satt våra t ,“^, r j rörert och förmått oss, L *.>'. ,«-a enhvar, att tänka pä saken. 1 ( * l4 ; f.mka, men också handla. t farande ledningen af F. A. ar . r underkastad förgängelsens lag. s .. i ~ a förhållanden komma . e« b-‘ 1 -. , ' , -..-g ..-h viktiga omkastningar och , . dera betydligt ökade utgifterj t r tidningens vidmakthållande, kan- ( 'J ;rb gaa om flyttning m. in. Men j »f saken är, att F. A-, eller t “ y a. ruårte vi ha, och då behöf- t -as ' der. Att något bolag skulle | t , erta tidningen är val lika litet . t j.oi'A s°‘ a hittills kunnat ä- t ty med säkra foriuststörtar s g ingen på affär. ( .mm k ande ett bolag icke på ( । offervillighet, det skui- 1 . kalit beta “business is business”. I v - det nu ar. ha patriotiska lands ‘ rar nnor oeh landsman känt sig | nedansvariga. utan uppfordran lain- | -a> större eller mindre bidrag län- i 1 ca till hundra dollar och mera» eller ' [ m allmän uppmaning sändt bidrag I t td hialpfonden, arrangerat fester : ( j. v. Till viljan att stå bi ha ( forst och främst ofver- , ngelsen om den goda saken och | lidan den personliga krediten, rätt'- । r»n det goda omdömet hos t sta nuvarande ledningen. Ingen < g oersättlig, alltså finnes nog nåpin, f ui kan taga arfvet, när den ' rsrv. ledningen faller ifrån, hvilket । .< i H‘ BS icke skall ske på många, ; lAoga år. Men när det sker, skola j c> ava förtjäna sin kredit, den flyger , c<:a inte i famnen med befattnin- i pc, uei- finnas då inga tillgångar, i si ar det slut med F. A. . Jag, och så många andra med s piig, tacka därför Mr Udell af fullt, t hjärta för det steg han tagit, och s g Ikanna den ovanligt välskrifna atnerirsgen. Om själfva förslaget < i den formen kan ha utsikter att I t»ai:seras, ar en annan fråga. Mån- i p med tnig hysa stora betänklighc- i ter F. A:s historia till den dag > sa är ger ieke anledning till så i t ra förhoppningar, som besjäla Mr t - tdeii. Vi tro icke, att föreningarna j < Sta sig eller ens kunna beskattas i i - era usträekaing Mr Udell tankt sig. { wh ha de öfverhufvudtaget ratt att < atia hugga och så djupt i förenings- i ktsssn for sidoändamål? Åsikter- 1 M synas vara starkt delade och af- i vensi angående de större beloppen I »f den personella taxeringen. Jag j: kaa icke förklara det, men mig sy- j « r» att den rena frivillighetsprinei-I: pen 'kulle i viss mån kringskäras I i ti det Stora Förslaget, och missta- . । pr jag mig icke, kommer det nog i att «u ia på patrull, ty vt sv.-finnar : v a. nar engång vår uppmärksam ta och vårt intresse blifvit vackta. »ätna osa handla af egen inre ‘ :., grund at till <>>s nkute personliga uppmaningar. Som ; ;ag redan framhållit, har ett antal j 1 landsmän bidragit till F. A. med - »aga gånger om hundra dollar och ; ..»ras exempel ha, enligt hvad Mr! berattar, vunnit efterföljd, i det 1 ett halft dussin hedersman bland; os förbundit sig att nu tillskjuta' auadra dollar enhvar. Det är ej I ' . som kunna och vilja göra -*ha. icke ens 10 —15 —20—25 dollar på cn gång. Jag har därför '.»akt mig att en femtedel, eller säg ’ »a af F. A :s prenumeranter skulle tm-ter fem år säada till F. A. fem I ’. ..ar arhgen (eller mera), hvaraf ir ii prenumerationsafgift j ' »terst den att af red. öfverföras j * U ' Detta skulle under rens t.,pp lanma i hjälpfonden ett i .»> :t pä rundt tio å eifva tu; ... . . .. sasom tag P>r mer 1 ett ar sedan horde F. A:s red. | -»gs. irsturi ;>ten tämligen reguliärt 1 ‘.pet vg till mellan sju- ä åtta-t -ndr» d-ulw. Om F. A. med tio- j ' sen adlar i reserv icke kan stå, t- i år, då förtjäna vi sv.-1 " criar 1 Amerika ingen tidning, om' '. . . rTs.ittnmgen skotes enligt utsis principer och lika humant '. h.ttids. Det förstås, a«t intet ‘.far intresserade föreningar och ‘ -Hän att genom fäster eller på i ' s*” samla bidrag till hjälp- 'uvanstaende nar tag velat < en tanke, som kanske; k S *"'’ begrundas, om “Det i t» förslaget icke skulle vin-; . tnmg. det till sin in- i _ .* otvifvelaktigt förtjä- i pian «r kanske också allt-1 tttusiastisk. men "Det Lilla ’ kanske mera tilltalande. |gg»‘r på en allman upp-; pa direkta hänvändelser. . . .r ät :-..«'ga ..r- -ankhga beskattningen af de - u&rdt ansatta torvuin", >-4Ka ' strafv anden åfven x ''* oora understödas och i.vras medlemmar. För .r under jag mig att. om 1( . k » h . iiw tiu kr .. ' '' !ä " årligen under fetu j. ' ' s‘f sända till F. A. ' ‘ppas att 9Ö9 Unds- ’’ i«M>ruan i r,.,r. Sia v«ö tauada, där många duk-

tiga landsmän redan slagit sig ner. skola i simua tid, om behofligt. af. . ven förplikta sig att bidraga efter; lust och förmåga. Men först och sist, Mr Udell, heder oeh tack for vacker tro på lands- i männen i gemen, oeh för er beredvil-j l.jkhet att o:: ra tid och möda ocu i draga det tyngsta af lasset Harald Nymark, j anledning af både “Det? Stora och “Det Lilla Förslaget” ber red. att få framhålla, hvad redan Sir l dell tidigare underrättats ; om, att red. ans.-r principiellt orik- i tigt, det han tar direkt befattning med-de fonder, som möjligen kunna j sandas — “möjligen”, ty F. A:s popularitet är ej så stor, som dess vänner förmoda. “Det Stora Förslå ; get förutsätter, enligt red is tanke, i ett väricställande utskott, med med i lemmar i olika delar af Amerika, i hvilket på anmälan af en lokalko- i mité, at därtill utsedda landsmän, j utanordna det belopp, som kotui- j tén, efter pröfning af F. A:s räkenskaper, finner af bristen påkalladt. För “Det Lilla Forslaget” vore । törhända en lokalkomité tillfylles. ! Detta endust som i hastigheten j löst framkastade förslag. K ed.

' årligen under fetu ; nk , ' ' 's *r sända till F. A <»-_. hoppas att 999 lands- 1 na jtU ‘” b landsman i For. Sta , ski - a «ii taaada, dår måaga duk-|m, :

ETT ENKELT FÖRSLAG.

I tvänne nummer af F. A. har Mr Udell publicerat ett utmärkt väl stiliseradt förslag om en hjälpfond för tidningen på Hans resone- mang företaller så lätt utförbart, att inan i törsta ögonblicket känner i sig öfvertygad, att räddningsplanen ' bor och måste lyckas. Men nar i man kommit till sig själf oeh kri- i tisk genomgår förslagets detaljer,] dyka ledsamma tvifvelsmål upp. ; Man kan ej värja sig för tanken, att । Mr L dell bygger alldeles för mycket på vår svenskfinska redobogenhet att hjälpa vår enda tidning, och livad föreningarna vidkommer, öfverskattar han dem betydligt. Man kan våga påståendet, att de komma att bereda den största missräkningen; och äfven deras rätt, att så i starkt engagera sig för en annan än deras egen li! suppgift, kan med skaU sattas ifråga. Det barmligaste med hela frågan är, att den alls existerar. Ty skul le den läsande allmänheten ens' närmelsev:- göra lika rätt mot tidningen, som hon handlar mot den. så skulle niidhjälpsfrågan icke finnas till. F. A. sprids i omkring 0,000 exemplar. Om, hörde vi pä en fest den ärade redaktören säga, 4,000 sände in prenumerationsatgiften oafkortad, skulle tidningens debet och kredit gå ihop galant. Detta gör emellertid blott något mer an tusen iår 1912 omkring 2,2oo,—reds, anm.) af abonnenterna och flere hundra lura tidningen på det henne med all ratt tillkommer. Om alla de i norr oeh söder, öster och väster, som veta sig vara skyldiga, betala upp s.n skuld för tidningen och fiir annonser, får F. A. mer än nog for att betäcka ett par tre af de senaste årens förluster, oeh besluta sig cirka 3,000 till (bör vara 2,000 — red.) af lasarne att hädanefter själfva sanda in tvåan, så är F. A. “all right”. Märk, all right, utan att någon gör mer än sm enkla skyldighet. Att enhvar handlar redligt mot F. A. och att alla dess verkliga vänner arbeta på tidningens spridning — det är mitt enkla forslag F. A. är vard, att gå sm bana fram, i utan att dess vänner behöfva tigga I enskildt eller offentligt. Oeh for oss sv.-finnar ar nödvändigheten att tigga en skam. Brooklyn, mars 30.—13. K. T. B.

hundra l ira t.dningen på det henne EUROPAS FÖRENADE STATER, med ali ratt tillkommer. Om alla Om mau ijllåter sig , historiska i de t norr och söder, öster och väster, betraktelser och går tillbaks till 1 som veta - g vara skyldiga, betala . urminnes tider finner man i allt en upp s.n >k tor tidningen och fiir ‘ tendens hos människosläktet, att för- i annonser, tar l. A. mer an nog ena si g till byar, städer, samhällen,] för a.t betacka ett par tre af de Hken o. s. v. Nomaden vandrade senaste årens förluster, oeh besluta j j forna tider med sina boskapshjor>.g cir.sn J.ooo till ; bur v ara 2.0v0 dar p r j n | ra g t till trakt, sökande nva red.) af läsarn- att hädanefter själf- betesmarker för dem —. Senare va sända ,n tvåan, så är F. A. all öfvergingo individerna till jordbru- i r.ght . Mara, all right, utan het, handeln och industrin. Det gaf : ett någon gör mer än sm enkla j U pphofvet till allehanda grupperin-] akyldighet. j gar. Men den mänskliga naturen Att enhvar handlar redligt mot i tog ut gin ratt Man siog sig på i F. A. och a,t ana dess verkliga van-i lättare förvärfvet oeh började i ner arbeta på tidningens sprid-i at t bekriga hvarandra, röfva från | ning det ar mtu enkla forslag j g ; na grannar deras ägodelar, från- i l. A. är vard. a.t gå sm bana fram, ro f va de , n deras hustrur oeh barn, utan att dess vänner behöfva tigga Krigena hafva fortsatts i stort och enskildt eller otfentiigt. Och tör I sm ätt anda till våra tider. De tyska oss sv.-finnar ar nödvändigheten att . hertigdömena lågo i evig fejd med tigga en skam. j hvarandra, de franska departemen- Brooklyn, mars 30. 13. I tena hade alltjämt sina tvistefrågor, i K. T. B. | Detta allt har förändrats. Kampmed- | ] let har antagit en annan form. Stri- i OCKSÅ ETT FÖRSLAG. deu !; 'k'impfis numera c i tm-d eld oeh „ „ . svärd inom de enskiidta staterna En uppmaning till alla, som kunna , . r .... . . , , utan vid valurnan. T. ex Ivsklands tanka ratt och som vaja smart äter aro numera lorenaite tb> gora go . । saniajan h an g and p helt, likaså de I Den 4:e , ili 1776 utfärdade 13 j olika departementen» i Frankrike.’ amerikanska kolonier den så kalla- Dessa par exempel må tjäna såsom i de “Declaration of Independence ”. bevis for världshistoriens sträfvan ’ Och nu firas denna dag af 48 sta- i att förena folkeua till ett. under en ! ter med tillsamman- 95 miljoner i och samma styrelse. Så-om ett ex- ; människor -om nationens största be- i empel vill jag ännu framlagga Ame- I märkelsedag. I rika. Ar efter år anshita sig nya ! Orsaken till att -å förhåller sig stater tdl Unionen, iivilken utbreder behöfver ag icke bar förklara, men - ; g oner den amerikanska kontinen-! för tydligiietens skull ber jag att i ten. sä godt som utan svärdsslag, få anföra följande fras ur ofvan-1 Man torde ej få hoppas att de j nämda Declaration- j Eurojn-iska Förenade Staterna bil- j “We bold these truths to be self ‘ da- under sådana fredliga förbål-i evident that »Il men are created i landen. <‘»ru tiden nu redan är inne' ; equal, that they are endowed by j for de&tta koalisatam ar svart att, . their Creat -r with certain inalienable : bedöma. Att den tiden kommer är ' rgsis; among tii-sc are hfe : Höet tvifvei underkartadt. att d-.ma ’ i liberty, and the pursuit of hap- (efter . stenens nuvarande tendcaniness." sm Så-om det tyckes komma d( I huru stqr mån vi åtnjuta dessa I europeiska härmassorna att i en snar i förmåner -om enskilda individer, ; framtid stå emot hv srandra. Ry-s- Iden frågan lämnar jag åt hvar och Hand nied -ma 4-; miljoner soldater; en att pä egen iuiud besvara, iion i oeh Tyskland nwi sma 4 miljoner, visst ar att den amerikanska nat »>-1 krigare äro en fasavuekande styrka, nen som 't hek är befriad ifrån soib kan ornst-'rta de nuvarandestat- Englands fdrtrvck. i Lga förhållandena i Europa. Oak- Vi sv.-fmnar, -'tn äro födda på tadt Tyssland ar underlagset Ryss andra sidan Atlanten, kunna likväl ; land i afs, < nde ä antalet, sa ar det ’ icke deltaga i firandet af dvm i dag så -0.. i-/. i afseemiv å med simuia känsla wäi förståelso ,r- g/rt. Tysklanos som infödda amenka »re. j >->tn .r<ivn. ..ga officerskår, dess säll- Mennige: tued denna uppmaning ; -ynt mof.adc underorf;..rare, var darter den* att vi som en skiid , - ' ilka iy islands — .-r*-u-ia ge- nation borde eua oas vm «« fin» nend Moltke menade stt en underdenna dag till förmån fer 'år enda I officer saotsvarar 10 officerare pä kärvordna tidning Finska Ame- ! don grund, att underofficeraren, som ; : Hon är oumbärlig Ur, .Ur.d s-ir närmare «>4daten an “< . oss. om v> viha bibehålla vår natio- j ficerareu. har ett direkt inflytande : nalitrt i detta land, och «« 11 »a-ipå soldaten och därigenom också på ska gora något för vårt betryckta | andan i sn& n. På denna grund aro i moderland Finland, så kunna u . j aider-. .ificersriw-

knappast göra någon' -nittr,- «n . att sätta vårt enda fna språkrör - på en betryggad fiuaustell -tänd-' punku Ja, jag säger att det ar vår plikt oeh skyldighet och på »areima gång vår stora förmän att ia gora åtminstone så mycket för vårt älska-1 de fosterland i dess nuvarande bekiagansvärda belägenhet. Och jag tror att vi ieke kunna göra någonting, som skulle gladja och gagna våra föräldrar, broder och systrar, vänner oeh anförvanter och det adla karaktärsfasta finska folket me- , ra, an att göra F A. independent från fattigdomens förtryck. Mitt förslag ar då att vi ofver he- I la landet hvar bälst det nm-s en sv.-finsk organisation af någol slag — tillställa en fest eller pic-nie den i nästkommande fjärde juli till för- ] mån for F. A. Det är icke försent att arrangera en sådan, om vi blott börsamma uppmaningen oeh upptaga frågan till diskussion vid nästkommande föreningsmöte. Ja. jag ber er, mina goda ädla sv.-finska män oeh kvinnor, att ni taga saken pä allvar och genomdrifva förslaget med kLm! thu än det finnes en och annan liten sjal som sätter sig emot, kom ihåg att han gör det därtor att han ar for “narrow minded” att use det adla och g la i vår sträfvan. Jag for min del är öfvertygad om — d. v. s. om förslaget vinner gehör inom alla föreningar öfver hela landet - att vi kunna samla minst 5.000 dollars den fjärde juli detta är och lika mycket nästa år oeh så fortsättningsvis, är för år, tills vi ha tidningen betryggad och kanske vi kunna gora det ännu bättre, om vi utdela subskriptionaböeker en månad på förhand, så vi kunna få dem att deltaga, som ieke komma till våra fester. Det borde finnas 1,000 personer som äro villiga och som kunna ge 5 dollars hvardera. Tiden är nu så kort, att vi böra undvika all diskussion i tidningen angående denna sak, oeh alla som ha läst Mr J. Udells beaktansvärda oeh på sak gående artikel borde inse, att det. är handling och snar handling som fordras. Dock borde de beslut som fattas införas i tidningen sä fort som möjligt for att därmed väcka så stort intresse som vi möjligtvis kunna på denna korta tid. Oeh nu till sist kom ihåg, landsmaninnor oeh landsmän, att om vi dröja något längre med hjälpen så stå vi i fara — om jag så får uttrycka mig — att lefvande begrafva vår kära tidning under spillrorna af ett förkrossadt hjärta, men dö, det kan den icke oeh det får den icke 1 Worcester, Mass., den 30 mars 1913. F. O. Ström.

bir inrättade i fv-kland. d;,r det laimui- «n -« grundlig undervisninc i miliiäriarket, att en underofficer . tall af beb.o' kan kommendera ett helt regemente, hvilket under krigstid ofta visar -:g vara af nöden, då alla officerare hatva stupat. Redan 1876 hade Tyskland 80,000,- . 000 r ;aler förvarade i Spandaus . fästning för krigsändamål. Denna inbesparing hade tyska regeringen gjort ur de bekanta fem miljarder-i na franc, som Frankrike tvangs att erlägga i krigskontribution efter fredsslutet i Versailles emellan Frank-( rik< och Tyskiand, Denna krigs- j skatt finnes där ännu i denna dag. ' Icke allenast i detta afseende har Tyskland visat sin stora omtänksamhet, utan ock-å i afs« ende å . krigsmaterialet. Omnämda år fans redan i Berlins Zeughaus alla delar, som fordras för en bro ofver Nie- ; man och andra större ryska floder. I Tyskland ämnar ej likt t’arl XII j och Napoleon I utan förberedelser gå öfver ryska gränsen. Tyskland har tagit lurdom af historien om Rysslands krig, ty det vet för väl. att Ryssland under sm reträtt kommer att förstöra allt i sin väg. som i kunde vara fienden till något gagn. Det är oss dödliga icke gifvet, att få lyfta på framtidens förlåt, men . om vi nogare begrunda den histon- ; ska utvecklingen, så finna vi att den lifskraftigaste folkstammen är den tyska. Redan Tacitus beskrif- i ning och histone om de forna ger- ' manerna låter oss veta att denna stam stått sig bäst från urminnes tider. Utan tvekan kan man antaga att hegemonin engång kommer att förvärfvaa af denna folkstam, om- ' kring livilken sedan alla Europas folk fylka sig. Att detta kunde ' ske utan blodsutgjutelse får inan i ej antaga. Det har kostat Amerika ; par blodiga krig, innan det fick l stommen ihopsatt till dess nuvaran de Förenade Stater. Man kan antaga, att Europa går samma väg.' Sedan den första grunden ar lagd och fred inträder, samla sig folkena utan tvång tillsammans, välja fortfarande sina presidenter oeh utkämpa sin oblodiga kamp invid valurnan. På denna väg kunna vi upp- I nå den eviga världsfreden, om hvilken folkena numera begynt drömma. De härmassor, hvilkas underhåll Je der de europeiska staterna till undergång. äro då ej mera nödiga, ty de kunna reduceras till ett minimum, då de beständigt hotande farorna I saknas. Om också någon obetydlig stat skulle kvarstå, som ej ansluter sig till förbundet, så kommer den att. respektera en sådan koloss, som äger medel att hålla den i styr. Vill endast taga Mexico som exempel. Under sin 34-åriga president tid lät Diaz afrätta 60,000 människor, för att få sitt val förnyadt och för att afskräcka andra från l att ej aflåta sina röster åt honom vid presidentvalena. Till slut upp- I trädde Madero på skådebanan, för; dref Diaz och oaktadt lyns försäkj ringar, tillvallade han sig presti dentmakten. lian fick många medtäflare; den värsta var Huerta. Maderos makt blef bruten och med

Ju mera vetandet gor framsteg, -1 mera bildningen stiger, desto mera känner människosläktet behof af förbättringar oeh förändringar. Den grekiska författaren Homerus säger i sin lihad: Godt mångvalöet et ar En blott härskare vare. Enligt den tidens begrepp hade det kanske sin giltighet, men enligt nutidens erfarenheter finna vi, att där folket får härska oeh välja sina ledare, dar kan man iioppas på lattnader och förbättringar. Vox populi, vox Dei! (Folkets rost är Guds röst!). Gustav von Mahnbetg. Den 17 mars 1913.

“SPIRITISMEN I BIBELNS LJUS.” I Finska Amerikanaren for den 6 mars 1913 annonsera* en bok öfversatt från engelska till svenska j som säges behandla nutidens mest spannande fråga, nämligen frågan ( <>m spiritismen. I notisen säges “att; denna iära utvisat en stegrad verk-: samhet den sista tiden och vunnit i insteg t. o. m. bland kristna, hvilka känt sig otillfredsställda med sina nuvarande insikter och önskat mera andlig föda och bättre trosgrund”, i 1 id läsningen af notisen frågade ] ag mig sjalf: Är alit detta santf Ar denna fråga en af de mest span- 1 nande i tid? Har denna lära, läran om samtal med döda männi- j skors andar genom spiritistiska medier. fått insteg bland verkligt sanna kristna? Hafva de börjat fråga de döda, i stället för sin Gud. on sina framtida öden? Bjuder spiritismen på mera andlig föda och bättre trosgrund? Att mystiska saker förekomma bland spiritisterna kan ej förnekas Att de kunna komma i beröring med aflidnas andar, onda och goda, kan : ej haller förnekas, icke ens bibeln gör det, hällre t\ärtom. Men det finnes påståenden i notisen som o möjligen kan vara i öfverensstämmelse med sanningen. FMr det första tro vi ej på att denna fråga ar en den mest spännande i vår tid. Finnes det ej andra frågor mera spännande, problem att losa af långt i allvarligare slag, i både politiskt, soi cialt och religiöst hänseende ’ Vi ha oek ytterst, svårt att tro i det någon sann kristen med verklig i och djup frälsningserfarenhet samt : andlig insikt i Guds ord låtit sig ' förledas från den fullt trovärdiga uppenbarelseurkunden bibeln, till dessa döda människors andar, hvars meddelelser ofta äro bedrägliga och vilseledande. Spiritisterna själfva ha erkant att de ofta blifvit bedragna. Då de försökt sätta sig i förbindelse med andar, ha de kommit i j förbindelse med helt andra andai ' än de sökt, med riktiga lögneandar och onda andar. Den kristnes auktoritet bibeln, normen for all sann tro och lif. förbjuder mig som kristen att fråga de döda, Es. 8: 19. Den hänvisar en uteslutande till Gud oeh det uppenj barade ordet. Den förbjuder de i döda att uppenbara sig för ,de lef; vande oeh de lefvande att söka umgängelse med de döda. Rikemannen i i liknelsen var troligen spiritist. 1 , dödsriket där han låg i plågor fick han missionssinnet och bad att de i dödas andar skulle sändas till hans fem bröder med varning för pinoi rummet. Men Kristus sager i liknelsen att de ha Moses och profeterna (lag och evangelium), tro de i icke dem. så skola de ej tro om nåi gon af de döda uppstode. De kristna som spiritisterna fått

utstungna ögon och under stora marter slutades för bononi afventyret. Huru länge Hue.rta lyckas kvarstå vid makten är svårt att förutse, men kommer en viljekraftig man på A menkas presidentstol, så slutas de blodiga äfventyren* i det olyckliga Mexico och det kommer att öka stjärnorna i stjämhanéret med en till. Uckså där vill folket till slut få fred och lugn. Men om vi återgå till laget i Europa. sä finna vi, mänskligt sedt,

att omsbirtningar förestå. Liksom ' wni sina tank oc;, sHr. inomtsina ledda af en osynlig makt, liksom o- förenings- och samtundsgränser. äro frivilligt samla de europeiska stor-1 troligen vådana som varit kristna enmakterna sina härar till granserna . Fill namnet, och sådana finne.-, och utgifva otaliga miljoner for mo- l godt om i världen. F.ller ock bilisation. For utomstående ar*detl är>> de sadana som genom sin olyden gåta, som cj får sm lösning ens I nad och synd affallit fran Gud lik i i.i hundra . sen det a,- luanniskoi.f Sa ’ I ‘* Israels förste konung. For blifvit förspillda. Skulle detta vara ; synder få de. lik Saul, ej mera den väg. som leder till den eviga i svar på sma böner trän Gud, och t reden. till Europas Förenade stater' vända sig därför hk honom till spå- Skall denna väg ovilkorligen maka kvinnor, spiritister och döda andar, demiseras med blodiga människo-! Saul äro sadana kristna myckroppar, med unga, oskyldiga hf! ' tröstlösa, utan andlig foda . Skulle äutligen Friden» Tempel ge- trosgrund. nom detta stora .>tfcr uppnås, så Men Kristus, “ död for våra synder vore mycket vunnet, mera vunnet oeh uppstånden för vår rättfärdig-; i. iu : agor.sin vågat hopnas. het'’, ar den kristnes, och förresten i Men skall detta äter vara nt otter hela världens enda och alltillräckliga åt manm-kolideUerna- gudar, utan fralsningsgrund. “Ingen annan rö<u ' uiie mal, ca måste man grund kan läggas ån den som Kgrysa oeh hapna. ger dar, hvilken är Kristus Jesus", Nar svärdet blir omarlietadt till så säger oss Guds ord. Men spiriplogbill, nar kasärnerna förvandlas tisterna lofva, nej de försäkra oss. till skolor, när miljarderna, som nu att de hafva en bättre trosgrund. tä>rs'ösas på mord-* apen. kunna au- Hvar ar den grunden och hur ser vändas till den lidande mänskiighe- den ut? Kunna de visa på någon tens nytta, båtnad oeh trost, när lik Kristus som uppstått från dö-j m:l . merna, som förslösas på otaliga den. ej som en ande, utan med en furstenofs nnderball. kunna offras förklarad lekamen. Sun kristna ha for .< rdbruket. då kanonerna med vi en ständig oeh salig förbindelse -;na eldsprutande gap förvandlas med andevärlden, med denna höga, till maskiner, då först kunna vi. så ädla oeh himmelska värld. Se Ebr. långt Gt materiella ex.rtens i den- 12: 22—24 “Vi aro införsaita med na .ukarnation det medgifver tänka Kristus i det himmelska oeh känpa ett paradis på jorden, ty under i na redan här af “den tillkommande > nuvarande torhatla&den. där brodra- Irldens krafter". Går man den ät o. :>ru\iramord aro .>rsKande, vägen, genom Jesus nämligen, oeh k .nna vi ej ens drömma om ett ej genom dödas andar, då går man ;y .i_-het>t:i;s!Änd j>å borden. De den rätta vägen, de af Gud sjalf bemediora fattigdom, elände, allehanda stämda vägarna. Man är då ingen olyrk - oeh beständig hnst på a!>. tjnf och röfvare som stiger in frän - j ar nödvändigt ’-r en dragig "anrat Fäll". Han ensam är dör- ; existens på jorden. For att förbatt-i ren oeh (Job. 10) oeh de som ra ib-tta ’ .-’åm! u.-c bddandet af gå forhi dörren bete sig t-.m ' ' ;-.r i i uro; Förenade Stater ett vig- oen ro'varc. De stiga in där dr icke . rt, ett ->rt »teg framåt. Kultur, borde. De bryta sig in i stället ( ven vslrtånd tnfras ej , för att gå in genom dörren. j bland kanoners dån o-h vapenbrak, j >pintistern* anse, att vi af all . I>e sro plantor, sam för t ref nad i makt böra soka förbindelse med an| loTtira i gri ga mdd tdisya. idar, att det bör utgöra en väsentlig

att omstörtningar förestå. Liksom ledda af en osynlig makt, liksom oj frivilligt samla de europeiska stormakterna sina härar till granserna . >ib utgifva otaliga miljoner fiir mobilisation. För utomstående ar det en gåta, som cj får sin lösning ens i.i hundra tuseiidetais manniskohf i blifvit förspillda. Skulle detta vara .ien väg, som leder till den eviga freden, till Europas Förenade stater' Skall denna väg evilkorligen maka i demiseras med blodiga människo; kroppar, med unga, oskyldiga lif! Skulle äutligen Fridens Tempel ge- I nom detta stora otfer uppnås, så i vore mycket vunnet, mera vunnet . t man t .-.gonsm vägat hoppas, i Men skall detta äter vara ett offer åt manni-kolidelserna- gudar, utan något vidare mål, då måste man

del af vår religion. Men bibeln lär [ oss att det iir något som vä i stället i helig fruktan och bäfvan böra ta-1 ga afstånd ifrån. Bjuder spiritis-; men på buttre andlig foda? Bättre an Kristus? Det iir hvad de säga, j Men vi fråga: När har Kristus nu blifvit så utfattig i en hast på för- i lltelse, rening och kraft, på kärlek, frid och fröjd? Suga oss icke de mest adla kvinnor och män som! någon gång af någon händelse be- j sökt spirit irtmoten. att det är en yt-. terst obehaglig, tor att ej säga i hemsk känsla de ha medan de sitta i där i halfdunklet och vänta på den ‘ aflidne andens uppenbarelse. Här blott en arl-j fraga: Nar ha i de dödas andi-itppvnban Ger skänkt, ; såsom Jesus, åt det sorgsna hjanat en “frid som Icvi-riur allt för-, Istånd”? Nar eller .. ar har spi-I ritismen åstadkommit någon genom- I I gripande väckelse bland de djupt | । fallna ? Har denna lära någonsin ! (eller någonstans bevisat sig äga en i । kraft att böja moralen i ett fallet . samhälle? Harstammar den icke i . från oeh har den o .;>. sina djupa I i ste försänkningar och starkaste fä-1 ' sten bland de ociviliserade oeh hed- l i ningat ? Ar det icke bara nonsens; ' att ens göra jämförelser mellan spi j । ritismen och kristendomen? Dr Da j ; mel Mars säger oss alt: “Bibeln j ( meddelar oss den tillförlitligaste be- i . rättelse om det ;6r!l imi. oeh ur d< n ( enda källa, ur livilken vi kunna hem . 1 ta säkra uppgifter om det tillkom ' mande. Den omfattar icke blott I i hela tiden, utan sträcker sig äfven längst in i evighetens omätliga djup Den iir å ena sidan så konservativ ' att den ålägger oss som en helig i i plikt att studera och hysa vördnad . for det förflutna, men å andra så framåtsträfvande. att den lämnar' det mest upplysta tidehvarf bakom ' j sig. Den är å ena sidan så sträng i i att den fördömer all synd, och å den I andra, sä mild, att den erbjuder for ' låtelse och frälsning åt den största i j syndare,” Hvarför ha vi velat skrifva dessa rader? Helt enkelt emedan det fin nes nybörjare i kristendomen, några . i svaga i hjorden, som måste skyddas ; för att ej taga skada och bortröfva-i ; af världsvisheten oeh tomt bedrägeri i Kol. 2: 6—9. Alex. Hällis.

sedan dess småningom arlietat upp det oeh jag säljer nu bara frukt fiir 81200—1500 årligen, och om nå gon ville gifva mig idag bSOOO. si tog jag det ej O'h d<;t ar det säkert vardt." Ä’i fingo litet andra tan kar, bor ade se omkring och irågi. af andra, hvilkas namn jag glömt utom en Mr Nix. i-om ar bosatt in vid bron som går öfver strommen Han sade:”Var ej rädd för att kö pa laud för att det ser sandigt ut blotf ni finner lerbotten pa en elle två fots djup.” Då börjades vå forskning med allvar. D;ir var hög re och lägre land, “black sand’ <>eh “white sand ", ja det var sa mån ga ben.iiimingar pä jordmän, at man har svart att komma ihåg det. alla, om man ej boki i dem. On många ställen som vi tyckte om sa j des det, att det var redan säldt til i den oeh den Somliga af dessa kan i <le jag till, ocli bland dem var pa : stor Jusefs m. Du jag fick höra han namn, blef jag riktigt intresserat erneilan vi aro gamla goda vimnei i Nog skall jag kopa nära honom, sa ; de jag. så att vi lefva tillsamman Ipå ålderdomen. Ledsamt blott at i s.ommo en ,e< ka ...r - -nt for at । träffa hom>m. i Men mig nr Florida ett framtid* i land, blott man ser sig fore, met । d.ir ur humbug nog o’ k->.i. Jag to; | 10 acres jord* den blef värderad ef , U )„. r a e rei n ., . ,] en ;(r uar . I intill Port Richev < ity, nastan fö l- . ; ; nnra. så jag truktar'att om stadet . : illvax. --. -om de ha planlagt, så fåi :ag snart sälja min jord till bygg uadstomter. Men om så vore, s. lins det val mera, fast längre bort En tam krokodil fins redan mid line i staden, jag -åg lians maste oda honom med kött. Jag tänkt* : om någon slaktare ville flytta di ' nära, sa kunde han åtminstone f, benen gratis, ty han lär nog bli dy itt föda för sin goda aptits skull. Må det nu iå vara n g for utrym mets skull. Mycket vore det no' att säga; fisk och ostron fins de mnigt af. Om någon vore intres .erad att hora mera, sä iir jag vii j lig att muntlig>n eller uti skritvel e gifva råd om hvad jog vet, me. nga iånga br< f vågar jag lofva al I skrifva, tv jag är ingen agent; mc ' åt dem, som önskade råd af honon ’ så kan jag nog gifva han* adres i Ritningar har jag, så hvem sot mist, som önskar se hnru land< i iir beläget, kan få se det, Karl Ol*<>n. »s |; - Uld Bro>.kP.n. N. Y.

EN RESA FRÅN NYKARLEBY

TILL FLORIDA.

Den 10 februari lämnade undertecknad Finland for att bes,- det sä mycket pä senare tiden omtalade oeh omsknfna Florida. Resan gick lyckligt ofver med “Hellig Olav”, Scandmavian-Amencan linjen» ångare. Den 5 mars kommo vi till New Vork. Efter få dagar- hvila började* resan med ångare till Portsmouth, Va.. oeh odan med tag till Tampa, Ila Komna dit uppsökte vi Fort Richey Land t'ompanys office pa 40b Sack st. och frågade efter Mr Hermanson. “Det ar jag . biet i-varet. \i

ELY, MINN.

i.i'.' er en -*H*i ou.hrmg : > —ufe gammal. Har arbetas det me hf och lust, på en de! idh ii, åt< på andra stallen är det strejk. Sjnt liofem ä åttio man nedlade arbetr lör en vecka sedan vid den s. 1 1 andler u’r ;: an. Horde y.-t n två andra grufmr aro i stiih-stån ett. par mil härifrån. Stiitni-ten höjde daglönen .* uls na minor den lista febr, från ti "11 tjugu och tjugufem proeent. Äi ven är i är skogsafverkning; twwn de 6r». ä r det riktigt bra med blalnineen där, wb folk kan icke £1 . ii- g stor li.i: _d för ö-tta cuda mål.

son. “Det är jag ", blef svaret. Vi . ')’»«. « i! han Dram sade vara namn oeh att vi kommit I Ståltrorten höjde uaglonen . ul» från Nvkarieby, Finland, för att se! "* '‘‘‘ n I:sU t} j Mr Paikkalas stora sweet potatoes. ! « ! <. tjugufem procent Ät "En läng väg att komma oeh se pä j v - n är ’sr skogsafversning, aom de svtp.tatH oeh .ifven dyr", sade han ' J ' r ,b ‘ s '' bra Nog voro de stora, n..n "i hmle ' ,w b Mk kan icke tt narh.-ii tu-.-'-- GUr vågö..l mel,' ” J>r d ‘ :ta Sb<U oss. men w<g sågo de ut som jättar I . uti - sdag. "Tenkcr nt land”' Sn " ilAr h#r ‘ ieu '‘ u w frågade han. På frågan s mde vi omknng tre fot. Detta å ej git va annat -var. an att v t önska- ä '«*' underngt. om man tager i be de nog “ omkring, och kanhän- hvsken tid pa året det ät da om landet ar vardt något, så ko- Hälsningar nU alla bäd* nar .« pa vi äfven. Nu ombesörjd. Mr ej forghin Hermai.-on genast en aulotaobil for da ' ’ % ~? s o<i.- ;-iter två nmiuar- v r- ! r: h. ... -a .i- . .r jag sade åt min kamrat Mr A. Wik: Selma Lagerlöff hs- tror -i..' au . ; oh fai.gvanga. “Bu lar .b’ -acnnka modaro sMooliterara oc ag”. Lar.. "EQf D nu tmaai au Uger uu pr-: gc e-hi - <«** omkring bUmi Ur.kxr « :-r %. .!. ' v 'h '..r-io :? z a Jerusxiem 1 Dliim» ............K - -v/någ.' u'i -anden 3: trxffade ei Mr Mider: han hade Bertas» baga U h 5 acre* plant< rad. rued .ropi-n och ABtiknxu ...,4€ . . t.- . £n H*rx<g.-da»sea 2t grapefruit: an store: "Fur 12 «r;““ sedan kota jag hit oeh hade SVENSK - FINSKA BOKLAGE.E Då köpte jvg land bä* och har Box bö Sta. V, Bräualyn, N, K,





FTNSKA AMERIKANAREN. TORSDAGEN DEN 3 APRIL 1918.