N:ol5 ■miMrsttriqp-fti Hatoitfi t NORRLAND BTOCKHO!. M örunbkapital Kr 4,200,000. .-sjtiäager brandförsäkrii gar genom Alex. Bjcrklucd. Det Inljemska oclj <o!iöa Branfcförsakrings-nktH bolaget VBNNIA i HELSINO FOR? nf uaUu brandförsäkringar tall da biiiieario fl-.ttifH 'BRO» Anton Damstén. POHJOLÅ SRAHDfÖRSÄKRIKGSAKIISBOLAa Agent: J. Örunér, Nykarleby. Mf£§§s*iotrtesAta ksöuiset A. lIURJIUU BIOCKHOLM f 9 <irt|kraJM vlut kar iaikt »3 ! s«pv verksamhet »ppgått ta \ 10,001,000 Kr. A. Forsberg. NyksricVsr. J, '.?'H ock kantatenar till billi aste pri* ?M Oskar Haltes ;ter.slipeii £P*%> t Jakob *tt d. is3ö Kontor i Hand jl*-i ctoaniet, öppet 10-4 e. m. Cflefon 50. Det bastå m .teria 1 , le tidsenligaste mode ler. Lzo» i Nyk ilsby Glöm icke att besöka öuibsmebs= octj Urmakeriaffären uti Wiks gård invid torget. Telefon 25. Kyrkonotise t*. 3 sönbagen efter Påsk. Svensk högmässa kl, 10 f. m. av prosten Appelberg. Kollekten till diakonatet. Kristliga usgdomskretsens månadsmöte hålles kl. 4e.m. å folkhögskolan Tal, tång ocn kaffeservering. Skriftskolan börjar i morgon, matdag kl. 10 f- m i bönehuset. 'Bibelsamtal tisdag kl '/|8 e. m. å prostgården. Text: Apg: 17: 10—31. i IRfss f onsljus«' Lördag kl. '/, 8 e. m Bönemöte hos Anna Backman. Söndag kl. '/a 11 f. m. söndagsskola, kl. Va 8 em ungdomimöte Måndag kl. Va 5 e. m symöte bos tam. Hermansson Tisdag kl. 8 e m. C.<E:s bibelsamtal. Frälsningsarmén. Lördag kl. 8 e m frälsningsmöte. Söadag kl. 7j2 e. m. Söndagsskolan. På e. m. möte a Jutas hos familjen Nyman kl. 7>4. P& kvällen i egen lokal kl. 8. I veckan möte på torsdagen kl. 8 e. m Alla hjärtligt välkomna! itlwiff WMMZ pp. ' :^'^%åtßlM Nykarieby, Fredagen den 15 April Ansvarig utgivare: Paul Nesßler. 1921 Prenumerationspris Helt år . . . Fmk 15; Ha'vl år . . , , 8: Månad ... , 1: 50 Till Amerika . , 20: Msuummer . . , —: 50 Tidningen utkommer varje hålgfri fredag och utdelas a tryckeriet alla dagar kl. 8 f. m. till 5 e. m. A-B, Nordiska Föfenin sbanken. 3get kstgtital 260,000,000. M?j«? „•&?. k«? på ds flesta ortei 3 Fdrtnta Staterna och Canada sänts fd> pennings; insatta 4 d månaders oaposffion | a 1 01 ÉfapflalfSknlng j u 2 |0 fSpanbs räkning 5 °L Aktiebolaget Unionbanken i Finland. (Dåsa Aktie Bank, Åbo Fikttc Bank, fanbtmannabanken fl.»B.) för år 1920 å deponerade medel uti ovannämnda banker utgör 1/2 °/o och utbetalas densamma mot avstämpling av vederbörande depositionsbevis från och med den 1 innevarande april, dä även de kapital- och sparkasseräkningar, som hava lätt därtill, gottskrivas för sagda ränta. Helsingfors Aktiebank. Eg-et l«.ivpital 108 n "U° ner - OfttJtata.il Gottgör A Med djup sorg tiHkiinnagives att min älskaöc Dotter Depositions=räßning i mm ol Kapitahräkning j / |0 Sparkasse=räkning J Cöpanbs=råkning 5 Maria Evelina V, %• ingick i den eviga vilan den 4 tpril 1921 i fitt 30: de levnadsår, till org och falnad för moder och eyal.on samt inånga släktingar och vänner Ularia Eunbkoist. Hon har kampat, hon har vunnit. Liv ts krona har kon funnit. Medels offentlig auktion, som anställes inför Drätselkammaren fredagen den 15 innevarande april kl. 6 e. m., utbjudes till den minst fordrande renhållningen av stadens parker och esplanader m. fl. platser under instundande sommar. Nykarleby den 7 april 1921. Drätselkammaren. Nykarleby Sparbanks herrar principaler behagade sammanträda i sparbankens lokal lördagen den 23 innevarande april kl. 6 e. m. för bandläggning av de ärenden som uti § 8 av bankens stadgar närmare angivas. Nykarleby den 14 april 1921. Styrelsen. Nykarleby Skyddskår. Fälttjänstövning söndagen den 17 april kl. I—31 —3 e. ta, med samling vid stora bron kl. 12,45 e. m. Utrustning: Uniform, livbälte och gevär. Platspatroner tillhandahållas vid samlingsplatsen. OBS.! Alla upp, även Oldboys. Cokalcljefen. Läkare. Mottagning i Jeppo torsdagen den 21 april från kl. 1 e. m. å vanligt ställe. H. öranfett. Dispensärläkare. Djurläkare. T. f. Stadsveterinären i Jakobstad, djurläkaren V. E. Granlund, träffas i NYKARLEBY hos herr Hägglund varje måndag kl. 10—1 från och med måndagen den 18 april 1921. Alla till yrket hörande sjukdomsfall emottagas till behandling. Jakobstad den 13 april 1921. £oalD öranlunb. Djurläkare. Obs.! Obs.! Vid köp av vårkappor och promenaber böra alla göra ett besök i uår affär. Fin snitt och prima tyg; moberata pris. n/B dhru compnny o/y. Kanalesplanaben 9. Jakobstab. Kyrkorådet sammanträder a prostgården i lördag, 16 april, kl. 1 på dagen. Skyndsamt ärende. Restuppbörd av kronoutskylder från denna stad för år 1920 verkställes å stadens rådhus fredagen den 22 innevarande april, kl. 12—1 p. d, varom vederbörande betalningsskyldige härmed underrättas. Nykarleby den 14 april 1921. Kronokassören. Jlykarleby Stabs Ungdomsförening giver i Vexala å ungdomshemmet lördagen den 16 april kl. 8 e. m. Per Olson och hans Käring. (Komedi ur folklivet i tre akter av Gustav av Geijerstam). Biljetter å 5: 50. Soaré å föreningshemmet i Soklot lördagen den 16 april klockan naiv 8 e. m. Tlorrby Studiecirkel (Kronoby) har Utfärd till Jeppo lördagen den 23 april m?d Soaré för allmänheten i samlingshuset fr. kl. V,B e. m. enl. följande PROGRAM: Musik Musik Hälsning Liv och lust Deklamation Körsång Körsång Bygdemålsber. Flöjtsolo j Teater. iNS. —. DA' Tlykarleby Ca.ibskomtnuns Skybbskår föranstaltar FEST i samlingshuset i Soklot söndagen den 1 maj. Närmare framdeles. Bestyreisen. Qlöm aldrig bå ni erfarit något - likgiltigt om av större eller ringars intresse att bär» om telefonera upp till Ö. P;s rebaktion. - Telefon 59. Tidningen utdelas i Munsala hos lantbr. E. Julin, i Pensala å Postkontoret, i Jeppo hos hand landen I. Liljsqvist och i Vexala å handelsbutiken. Frågan om släkt- namn. Enligt den i slutet av senaste år stadfästa nya lagen om släktnamn åligger det alla dem, som ännu sakna ärftliga familjenamn, att inom utgången av detta år antaga dylika. Lagen berör i mindre grad städernas invånare, men så mycket mera befolkningen på landsbygden, vars namnförhållanden den kommer att fullständigt omgestalta. Endast ett fåtal personer i våi svenska landsbygd har hittills varit i besittning av egna släktnamn. De övriga betecknas, som känt, med namnet på det hemman de bebo, samt med fadersnamnet (-son). Överflyttar en familj till annat hemman, tager den i regeln det nya hemmanets namn. Fadersnamnet åter förändras givetvis från far till son. Det namn, som kännetecknar en familj, är alltså endast ett tillfälligt sådant, om också dess livstid kan vara relativt lång, genom att gårdarna dock sällan byta ägare. Då vidare på samma hemmans nummer i regeln finnas flere gårdar, komma respektive familjer att oberoende av släktskap bära samma namn. Vi kunna därför påstå, att den största delen av vår landsbygds befolkning saknar släktnamn i egentlig mening. Därtill kommer inte sällan ett visst lättvindligt handhavande av namnen, i det man stundom betecknar sig med hemmans- stundom med fadersnamnet. Ännu större förvirring åstadkommes genom en namntagning av sådan godtycklig art, som stundom ägt rum, därvid t. ex. söner inom samma familj betecknat sig med olika släktnamn. Den, som någon gång försökt att på grund av namnlikhet sluta sig till släktskapsförhållanden på landsbygden och erfarit överraskningarna vid detta genealogiska experiment, har fått en praktisk erfarenhet av, i huru ringa grad namnen därstädes enligt hittills rådande namnskick uppfyllt betingelserna att peka hän på en bestämd släkt och utgöra dess egendom. Visserligen kommer den nya lagen öm släktnamn att bringa reda i dessa förhållanden. Men å andra sidan kan man icke frigöra sig från en viss farhåga i fråga om den nåmnprägel, som efter detta års allmänna namntagning kommer att vila över våra svenska bygder. Det namnskick, som råder inom vida lager av stadsbefolkningen, är intet efterföljausvärt exempel på de principer, som vid bildande av namn borde iakttagas, och man kan knappast förutsätta att hos lantbefolkningen finna rik-1 tigare begrepp i frågan. Tack va- ! re att, såsom nämndes, man på landsbygden i regeln fastliållit vid det gamla namnskicket, är den dock vid förestående namntagning s. a. s. obruten mark och kan räddas undan namnförskämning, såvida befolkningen, i motsats till vad ofta varit fallet kominer till insikt om, att en namntagning ej är en fråga, som bör stökas undan på det bekvämaste och minst tankeanstrångande sättet, utan bör avgöras efter övervägande och med urskiljning samt vissa principer därvid följas. Satsen, att det är mannen, som gör namnet och Hnnonspris: 60 pi millimetern före texten 50 „ „ efter „ Födelse* förlovnings- och vig' sexannonser 12 mark. Dödsannonser 50 penni millim. ej namnet mannen l. ö. en sanning med viss begränsning må här ej åberopas, De namn, vilka nu väljas, skola känneteckna generationer av efterkommande, och hela vår svenska bygd kan genom denna namntagning få över sig en prägel antingen av gammal äkthet eller innehållslös vardaglighet, en prägel av jord och hav eller av storstadsfabrikens enformiga, opersonliga surr. Det har legat något vackert över det hittills rådande namnskic- ket på landsbygden med dess starka betonande av folkets samhörighet med jorden. Många av våra hemmansnamn äro dessutom av ålder och värde och återgå ej sällan till fornnordiska natur- eller personnamn, ehuru de under tidernas lopp kunnat förändra form, så att deras betydelse ej alltid står klar för det nu levande släk- tet. Det vore synd om våra svenska bygder skulle mista den prägel, som dessa namn givit de- samma. Detta är heller icke nödvändigt. Hos befolkningen själv framträder även en tydlig önskan att, i den grad det är möjligt, bibehålla de namn, som ju dock är» seklers arv och i generationer tjänstgjort även såsom släktnamn. Vi komhärvid in på frågan om, enligt vilka principer nu förestående namntagning borde försiggå. På grunder, som ovan nämnts, borde därvid främst beaktas våra hemmansnamn. Häremot kunde visserligen invändas, att dessa namn äro beteckningar för bestämda platser inom socknen och borde så förbliva i stället för att, använda såsom släktnamn, överföras till andra ställen än dem, som de av ålder betecknat. Vi skola ej uppehålla oss vid denna invändning, som vi på grunder, vilka här bleve för långt att beröra, anse betydelselös. Till större skada för bygdens namnskick vore det, om hemmansnamnen, genom att icke antagas såsom släktnamn, skulle inför de nya släktnamnen småningom försvinna ur det dagliga språkbruket och kvarstå endast såsom kartbeteckningar. I regeln kan hemmansnamnet tillkomma endast en enda familj av de på gårdsnummern boende, naturligtvis med undantag för det, fall, där familjerna stå i sidan släktskap till varandra, att de kunna äga rätt till samma namn. I övriga fall bör, såvida ej på frivillighetens väg annorlunda överenskommes, rätten till namnet tillkomma den, som innehar stamlägenheten, eller den, vars släkt under den längsta tiden innehaft sin gård. Stundom förekommer samma hemmansnamn i skilda byar inom kommunen. Detta förhållande kan dock knappast anses utgöra något hinder för de åbor, som annars ha rätt därtill, att antaga namnet. Vi kunna ju i alla händelser icke komma därhän, att varje släkt i vårt land skulle betecknas med ett namn, som endast hörde densamma till. Lagens bestämmelser förutsätta icke heller detta. De flesta av dessa likalydande namn äro dock, såsom utgörande s-formen av ganska vanliga personnamn, mindre värdefulla och kunna därför även saklöst utbytas mot andra. Icke heller kan det anses önskvärt, att t. ex. bröder av samma