N:o 18 — 1912 ban vara beredd och förmögen att med det inflytande han möjligen kan hafva söka befordra densamma till en förnuftig lösning? Bristerna i åklagarväsendet stå i samband med bristerna inom rättegången i allmänhet. Deras oflägsnande beror således på den stors reform, som vi länge väntat, men som omöjliggjorts fråmst af det politiska regeringssystem, för hvilket äfven hr Hosiainoff är en tjänare. Så till vida har han således rätt, när han klagar öfver att politiska förhållanden spelat in i rättskipnin gen. Det är utan tvitvel i sin ordning, att den, som enligt sitt ämbete eger vaka öfver lagarnas handhafvande, bärom anmäler i den redogörelse för sin ämbetsverksambet han eger afgifva till folkrepresentationen. Man saknar blott den åtgärd, till hvilken hr Hosiainoffs erfarenhet, särskildt från hans egen ämbets tid, främst bort gifva anledning, hem ställan om afskaffande af honom själf som prokurator och ämbetets öfverlämnande i kompetenta, förtroendeingifvande händer. Ty det mest „Ab. norma förhållandet" inom åklagarväsendet är otvifvelaktigt att det högsta ämbetet på nämnda område missbrukats i politiska syften på det sätt, som det skett i hr Hosiainoffhänder. Det är att hoppas, säger Hbl., att landtdagens lagutskott, eburu denna såkallade berättelse aflämnats så sent som nu skett, skall finna möjlighet att afkunna en sådan dom öfver densamma och dess aflämnare, som sakens beskaftenhet förtjänar. Österbotten. Nykarleby. Kyrkostämma med Nykarleby stadsoch landsförsamling hölls lördagen den 27 april, och behandlades därwid följande ärenden: 1. Inkomst- o. utgiftsstat. Stämman godkände följande budgetförslag för kyrkliga behof i Nykarleby stadsförsamling år 1912: Utgister: Skuld från förra året Fmk 350: Aflöningar „ 2,256: 68 Kyrkringning m. m. „ 75: Till gemensamma kyrkokassan Afkortningar 350: 168: Summa 3,199: 68 Inkomster: Uttaxeras i likhet med föregående år Fmk 3,500: Enahanda förslag för landsförsamlingens kyrkliga behof under samma år förelades stämman och war af följande innehåll: Utgifter: Skuld från förra året Fmk 100: „ 1,190: 32 Aflöningar Till gemensamma kyrkokassan Ränta å orgelkassans skuld „ 125: — Afbetalningå densamma „ 850: Afkortningar „ 73: 43 700: Summa 3,038: 75 Inkomster: Uttaxeras till klockareoch orgelnistaflöning Fmk 1,392: D:o till andra ändamål „ 1,646: 75 Summa 3,038: 75 hwilket förslag af stämman godkö" 2. Till medlemmar i tå” erina o. debiteringsnäm" rådman Carl Nylund, bokhållaren Mårten Zachris och kommunalkassören Johan Westerl5:36 3. Restlängder. Såwäl stadssom landsförsamlingens restlängder för år 1911 upplästes, och afkortade stämman de flesta i dessa längder upptagna resterna såsom omöjliga att indrifwa. 4. Wal till kyrkorådet. Till medlemmar i kyrkorådet i stället för de i tur afgående inwaldes de wid kyrkorådets sammanträde den 31 sistlidne mars föreslagna personerna. 5. Reparation af kyrkan. I betraktande däraf, att kyrkan i en snar framtid erfordrar reparation utwändigt och för undwikande af alltför betungande kyrkliga utskylder på en gång, hade kyrkorådet tagit under öfwerwägande, huruwida det ej woro skäl att bilda en kyrkobyggnadsfond med en årlig uppbörd af exempelwts 1,000 mark. Stämman beslöt på grund häraf att i nästkommande års budgetförslag intaga ett taxeringsbelopp af 1,000 mark för bildandet af en dylik fond sålunda, att på stadsförsamlingen belöper sig en tredjedel och på landsförsamlingen twå tredjedelar och på samma sätt äfwen framdeles, så länge behofwet sådant påkallar. 6. Utlåtanden öfwer kommittéförslag. Att å församlingens wägnar afge utlåtande till det stundan de kyrkomötet öfwer förslag till ny kyrkohandbok utsågos från stadsförsamlingen lektor N. A. Fougstedt och bokhållaren Mårten Zachris samt från landsförfamlingen bönderna Jakob Smeds och Johan Westerlund. I enahanda syfte för granskuingen af kommittébetänkandet rörande ålderstigna prästmäns pensionering waldes från stadsförsamlingen direktor Gustaf Hedström och rådman Carl Nylund samt från landsförsamlingen sågägaren Anders Olin och bonden Gustaf Reriwaktar. För granskning af korakkommitténs förslag till nya andliga melodier wal des lektor I. E. Koskimies, fröken Maria Castrén, kantor K. Söderman och folkskolläraren Emil Kjellberg. Kyrkliga nyheter. Kapellanstjänsten i Nykarleby tillträddes ordinariter den 1 innewarande maj af pastor I. Wesenterä. Klockartjänsten härstädes tillträddes likaså den 1 maj af t. f. klockaren i Wörå Kristoffer Söderman. Folkbiblioteket. Af kommerserådet Isak Löf till staden donerade böcker, omkring 150 band, ha numera anländt och omhändertagits af bestyrelsen för stadens folkbibliotek. Nawigationsskolorna. Första styrmansexamen har wid Helsingfors nawigationsskola aflagts af bl. a. herr Karl Grundfeldt, från Nykarleby, med witsordet nöjaktiga (79). Pliktexemplaren. Ing. Paul Nejsler, hwilken nyligen blifwit godkänd såsom föreståndare för I. W. Nesslers tryckeri härstädes, har af guwernörsämbetet i Wasa ålagts att wid ÖsterbottniskaP” osten 200 marks wite wederbörande pr" , inom sju dagar till twå exemple assombudsman inlämna tryckeri 2r af samtliga å förenämnda utförda tryckalster. En ungdomens och wårens fest firades den 1 maj på aftonen i missionshuset. Festen inleddes med ett kortare hälsningstal af pastor H. Josefsson, hwarpå sång utfördes af frälsningsarméns kör. Därefter bestegs talarstolen af direktor K. E. Wichmann, som i ett med intresse åhördt tal berörde firandet af första maj från historisk och kristlig synpunkt. Dir. W. uppläste härefter en utläggning öfwer Hes. 7 kap. af den amerikanska predikanten dr Talmage. Efter en paus och sedan kören ytterligare sjungit några sånger, upplästes en religiös dikt, „Frid", af seminaristen Algot Jansson, hwarefter pastor Josefsson i ett medryckande och af warm känsla för ungdomen buret tal tolkade wårens betydelse i naturen och i människolifwet. Sista numret på programmet Tttanies dödshymn, „Närmare, Gud, till Dig", hwilken först sjöngs af kören och hwaraf sedan de närwarande stående afsjöngo sista wersen. Sången, som gjorde ett mäktigt och gripande intryck, ingår på annat ställe i tidningen. Missionshuset war under festen till trängsel fylld, och äfwen i tamburen syntes ett antal åhörare, hwilka icke fingo utrymme inne i salen. Första maj ingick med bitande nordlig wind, åtföljd af låg temperatur. Solen, som wisserligen sken så godt som hela dagen, förmådde dock inte locka större skaror människor ut i det fria. Half 8-tiden på morgonen tågade seminarifterna med sin fana i spetsen till stadens torg, där musik och sång utfördes. Senare på dagen spelade hornseptetten på bergsklacken utanför lektor Mennanders bostad. På eftermiddagen företog Nykarleby sångkör en utflytt till Jutas, där aftoneni förflöi under sång och lek. Kaffepannan anlitades flitigt, och sedan köres energiska och intresserade ledarinva, fröken M. Castrén blifwit hurrad, anträddes återfärden till staden. Nykarleby sällskapsteater gaf senaste tisdag i rådhussalongen en repris af Stellan Ryes „Lögnens ansik ten". Pjesen är en tragedi, som spelas i ett cirkustält, där handlingen slutar med mord af en af de kwinnliga medspelande. För dem, som gingo till re presentationen med hopp om att få en glad kwäll, blef föreställningen en missräkning. Men från en annan sida war den emellertid intressant. Hufwudrollen spelades af hr Josef Herler på ett sätt, som utwisar, att hr H. med framgång bedrifwit sina teaterstudier i Helsingfors. Äfwen fru M. Grönberg och fröken Lisi Söderström utförde sina roller med känd talang. Då jämwäl de öfriga medspelande fyllde sina platser wäl, måste representationen betraktas som lyckad. Efter föreställningen reciterade hr Herler Spegelscenen ur Gertrud af Hjalmar Söderberg högeligen förtjänstfullt, framkallande därmed ett lika hjärtligt som wälförtjänt bifall. Salongen war wäl besatt, men woro dock några platser tomma. Detta war märtligt, då Nykarleby sällskapsteaters representatiooer alltid warit synnerligen omtyckta. Måhända förklaras saken däraf, att programmet wanligen plägat upptaga något lustspel. Det är så, att de flesta människor wilja ha roligt på teatern. På begäran ges samma stycke som billighetsföreställning i morgon lördag. Wi förmoda, att det denna gång skall locka klickfullt hus, hwilket föreställningen förwisso förtjänar. — Herr I. Herler reciterar efter representationens slut „Den gamla aktrisen" af Aug. Blanche. Aktieauktion. Genom Alfred lers auktionswerk i Wasa försåldes i lördags bl. a. 9 aktier i Nykarleby aktiebank till 116 mk per aktie. En ny rysk agitationsbroschyr. Till särskilda personer i staden anlände med posten i början af weckan i korsband, afstämpladt i Petersburg, en af dessa agitationsbroschyrer, som f. n. kringspridas i wårt land. Som författare till skriften angifwes å titelbladet V. I. Panoff, och rubriken lyder: „Leo Mechelin och hans konstitutionella senat." Broschyren, som utgöres af öfwersättningar från artiklar, hwilka de senaste åren ingått i en rysk tidning, är tillegnad senator Mechelin, hwars titlar, wärdigheter och ordnar finnas uppräknade å omslagets första sida. Äfwen detta häfte är, liksom de tidigare i år från ryskt håll kringsända broschyrerna af enahanda slag, tryckt i Stockholm å Centraltryckeriet. Ften. Soklot ungdomsförening föran staltade en soaré i föreningshemmet den 1 maj. Efter afsjungandet af en sång hälsades den tillstädeskomna allmänheten wälkommen af ordföranden John Harald i ett tal, hwari tillika berördes ungdomsföreningsarbetet och wåren. Härefter följde sång af före ningens kör, hwarpå seminaristen V. AÅhlskog höll ett med intresse åhördt föredrag om folkbiblioteken och ungdomsföreningarna. Efter kaffepausen sjöng kören Modersmålets sång och några folkwisor, hwarefter föreningens sekreterare Ellen Smeds med känsla och wärme detlamerade dikterna „En sång till det unga" af Gunnar Hede och „Ungdomen" af Runeberg. Soarén afslöts med sång och dans. Publiken war fåtalig, mest ungdom. Föreningen har genom soarén welat förskaffa en behöflig förstärkning till bibliotekskassan. Det lilla bibliotek, som finnes i Soklot, har på fyra år inte blifwit förstärkt genom inköp af nya böcker, men hoppas föreningen nu att åtminstone i någon mån kunna dose ortsbefolkningens behof af nyare litteratur. Dödsfall. Efter endast en kort tids sjukdom afled å Eira sjukhus i Helsingfors den 26 april bondesonen Alfred Andersson från Kowjoki i en ålder af 35 år. Den aflidne hade bl. a. i sin hemby mer än andra werkat för bildning och framåtskridande. Han war sålunda en bland stiftarena af Kowjoki ungdomsförening och andelshandel. Under sin wistelse i Afrika samlade han medel för ett orgelharmonium till folkskolan i sin hemby. Då samlingshuset uppfördes i Kowjoki, war det han, som genom att lägga ut af egna penningar bidrog till att huset kom till stånd. Sedan ungdomsföreningens början har han också warit dess stödjepelare. Budskapet om hans, Fredagen den 3 Maj mänskligt sedt, för tidiga bortgång har därför wäckt sorg och saknad såwäl bland anhöriga som wänner och bekanta. Den aflidne blef ett offer för den s. k. minsjukan, i hwilken så mången emigrant dukat under. Mången skall länge sakna den redbara och trofasta kamraten och ungdomswännen. Hwile han därför i frid i fosterlandets sköte! Mellersta Österbottens wandrande folkhögskola afslutar sin kurs i Kowjoki om morgon lördag på eftermiddagen. Nykarleby och Jeppo socknars brandstodsförening höll sitt årssammanträde den 27 april. Kassörens räkenskaper för sistlidet år jämte rewisorernas berättelse upplästes wid stämman, hwarefter bestyrelsen bewiljades answarsfrihet. Styrelsens förslag rörande uppbörd af årets förskotts- och tillskottspremier per 1,000 mks answarighetsbelopp godkändes af stämman. De styrelseledamöter och suppleanter, som woro i tur att afgå, återwaldes för tre år framåt. Från Munsala skrifwes till oss: Munsala wästra ungdoms= o. nykterhetsförenings maskeradbal senaste söndag war rätt lyckad. Ett par tre maskerade uppträdde i mycket anslående dräkter. Munsala arbetarförening hade möte i Hirflaks den 1 maj. Mötet war fåtaligt besökt, till och med af föreningens egna medlemmar. Man wäntade, att åtminstone I. Näs m. fl. från Monäs skulle infinna sig. Men kanske det går med Näs, som en mötesdeltagare uttryckte sig: „Ska' an tå' tänk je' opp rej?" — Frågan om 8 timmars arbetsdag diskuterades. Diskussionen war lam. De uppträdande menade, att en 8 timmars arbetsdag nog wore bra, men betwiflade, huruwida det wore möjligt att i jordbruket genomföra en så stark afprutning i arbetsdagens längd. Afslag. Senaten har afslagit bestyrelsens för sång- och musikfesten i Wasa instundande sommar ansökan om 50 procents nedsättning i biljettprisen å statsjärnwägarna för deltagare i festen. Järnwägsstyrelsen hade förordat ansökningen. Sång- och musikfesten i Wasa. Wid den siora festkonserten i Sandwiken söndagen den 30 juni kommer festtalet att hållas af dr Ernst V. Knape. Uppförandet af musikpawiljongen i Sandwiken har på entreprenad öfwerlåtits åt byggmästaren K. I. Ahlskog från Jakobstad, hwilken jämwäl uppförde musikpawiljongen för sångfesten i Jakobstad senaste sommar. Ritningar och arbetsbeskrifning till pawiljongen ha uppgjorts af arkitekten E. Schoultz och byggmästar O. Ekman. Pawiljongen skall rymma 1,200 personer. Jakobstadspawiljongen kostade 3,600 mk, Wasapawiljongen drar en kostnad af 15,000 mk, ehuru den är blott några meter djupare. Pedersöre—Jakobstads landt mannagille hade möte i söndags i Bennäs samlingshus. Mötet öppnades af gillets ordf. med ett tal, i hwilket han påminde landtmannen om att utföra wårarbetena wäl. Utföra wi wårarbetena wäl, sade tal. så kunna wi i regel påräkna goda skördar, men utfö= Den trådlösa Marconitelegrafen. Efter Wilh. Finsen. Det var com bekant uteslutande den trådlösa Marcdnitelegrafens förtjänst att vid Titanics undergång åtminstone en del af passagerarna räddades. Med en själfuppoffring, som söker sin like, stod telegrafisten på sin post och sände ut sina telegram med bön om hjälp, tills vattnet steg upp till hans apparatrum och fartyget sjönk, ryckande honom med sig i djupet. Fartyg efter fartyg uppfångade hans bön och skyndade till olycksplatseu för att rädda och hjälpa. Utan detta den moderna teknikens hjälpmedel skulle kanske alla, som befunno sig ombord, ha gått förlorade. Det torde intressera våra läsare att erfara något om detta nya hjälpmedel och dess användning på hafvet. Vi lämna ur den danska tidskriften Maaneds-Magasinet följande beskrifning at Marconitelegrafen om skeppsbord. Det ligger något underbart i tanken på, att den tunna tråd, vi se spänd från stolpe till stolpe vid alla världens landsvägar och järnvägar, kan utgöra ett så utomordentligt förbindelsemedel mellan långt från hvarandra belägna orter. Men det är i sanning ännu mer obegripligt, att man genom luften kan öfverföra telegraftecknen från en plats till en annan utan tråd eller annan färbindelse mellan de tgå platserna.. endast genom den tunna klara etern. Man åstadkommer förbindelse, samtalar och korresponderar, och med blixtens hastighet flyga tecknen i vågor ut i luften, i en krets, liksom när man slungar en sten i sjön, långt, långt bort, tills de uppfängas genom små mottagningsapparater på kanske flere mils afstånd. Där tydas de små prickar na och strecken af telegrafisten med lika stor säkerhet som vid vanlig trådtelegrafering. Skrifapparater, med hvilka tecknen tryckas på pappersstrimlor, beteckna vid lufttelegrafering en öfvervunuen ståndpunkt. Mannen, som sköter en trådlös station i våra dagar, har endast telefoneri, hvilken spännes på hans hufvud, samt sin egen hörsel att lita på; men dock går allt med största precision, ehuru det ofta arbetas med en genomsnittshastighet af mer än hundra bokstäfver i minuten. Hvad som under sådana. förhållan- den försiggår i luften har man i själfva verket icke reda på. Vi säiga, att man sänder elektriska vågor genom luften, hvilka fortplanta sig i alla riktningar; men hvilken förklaring ligger väl häri? Vi veta ju ännu icke, hvad elektriciteten egentligen är. Man kan uppstäila teorier, hvilka ur vetenskadlig synpunkt kunna anses vara mer eller mindre sannolika, men ingenting vidare. Säkert är, att den trådlösa telegrafen är en af nutidens mest betydande uppfinningar, om icke helt enkelt den mest betydande. Endast få uppfinningar kunna framvisa så glänsande resultat af idéer och tankar, födda och mognade i några af mänsklighetens genialaste hjärnor inom teknikens område. På detta område har ett slags samarbete ägt rum mellan de stora uppfinnarna, trots den ifriga kampen mellan dem att komma som den första och att gifva det bästa. Den enas upptäckt har genast hjälpt de öfriga och befordrat deras tankar, tills målet en dag nåddes, tills den trådlösa telegrafens obestridliga säkerhet blef fastslagen och den förelåg sådan den nu är, då den nyttjas af tusentals människor till lands och till vatten, användes till godt och till ondt, som allting annat i världen, Det talas icke längre om trådlös förbindelse öfver en sträcka a några få mil; till och med förbin delser på hundratals mil ha blitvit så vanliga att de ej väcka något vidare intresse. Vårldspressen bringar nästan hvarje vecka medom huru stationer, som ligga på ett afstånd af flera tusen mil från hvarandra stått i förbin delse med tillhjälp af trådlös telegraf. Antalet stationer ökas snart sagdt dagligen; och i täflan om rekord och den största utbredningen stå de olika bolagen, hvart och ett framhållande sitt system, som blodiga fiender på valplatsen, hvart och ett kämpande för sitt lands berömmelse. Och täflan kommer att pågå, så länge den trådlösa telegrafen användes och det ännu finnes människor med idéer. Titanies dödshymn. Såsom redan meddelats, epelade Titanics orkester en hymn, då fartyget sjönk. Hymnen är skrifven af engelskan Sarah F. Adams, död 1848, och dess melodi är komponerad af engeiska kompositören Mason. Psalmen, som är ytterst populär både i England och Amerika lyder i svensk öfversättning sålunda: Närmare, Gud, till Dig, Närmare Dig! Om det än blir ett kors, Som drifver mig, Skall det dock bli min sång Här under tidens tvång: Närmare, Gud, till Dig, Närmare Dig. När på min pilgrimsfärd Solen gått ned, Mörker omger mig, Allen jag är, Fader, till Dig jag då Vill uti bönen gå: Närmare, Gud, till Dig, Närmare Dig. Visa mig då Din väg Hem till ditt land, Lär mig att taga allt Itrån Din hand; Vare Du då min tröst, Slut mig intill Ditt bröst: Närmare, Gud, till Dig, Närmare Dig. När ifrån jordens grus, Sorg och besvär, Du har mig kallat hem, Där själf Du är; Skall det dock bli min sång, Evigt bland helgon mång: Närmare, Gud, till Dig, Närmare Dig.